Berättelsen om Narnia
Det går knappast att tala om litteratur utan att också tala om C.S. Lewis och hans berättelser om sagolandet Narnia. Dessa sagor har filmatiserats i omgångar, både under senare delen av åttiotalet och sedan också under 2000-talet.
Bokserien består av hela sju böcker, som dock inte skrivits i kronologisk ordning. De tre böcker som omvandlats till film av 20th Century Fox under 2000-talet, är egentligen bok nummer 2, 4 och 5 i den kronologiska ordningen men gavs ut som bok 1, 2 och 3. Boken som utgör första delen i berättelsen om Narnia, Min morbror trollkarlen, gavs ut som nummer 6 i serien och skrevs för att knyta ihop berättelserna på ett tydligare sätt.
Precis som vår tids andra stora fantasyepos, Härskarringen, kom dessa böcker ut under 1950-talet med den första boken publicerad redan 1950 och den sista boken vid namn Den sista striden, som publicerades för första gången 1956. Till skillnad från Härskarringen var dessa böcker mer riktade till barn och unga än till unga vuxna och har ett helt annat, och mycket mer lättillgängligt språk.
Narnia är i själva verket ett land i en sagovärld och ett universum som består av en lång rad olika världar, där bland annat vår egen värld ingår. Enligt berättelsen kan Narnia inte heller besökas av vuxna, utan enbart av barn. Så sna
rt någon har genomgått puberteten kan de inte längre ta sig till Narnia utan måste stanna i vår värld. Tiden flyter även på ett annat sätt i Narnia än vad den gör i vår värld vilket blir uppenbart i slutet av Häxan och Lejonet, där barnen hunnit bli vuxna i Narnia medan de i den verkliga världen i bara varit borta en liten stund.
I Häxan och Lejonet får läsaren stifta bekantskap med de fyra syskonen Susan, Peter, Edmund och Lucy som flyr undan andra världskrigets bombningar i London. De hamnar på ett dystert gods ute på den engelska landsbygden där en vresig professor och dennes hushållerska. På godset finns även garderoben som är ingången till landet Narnia. Det hintas även om att professorn själv en gång besökt Narnia och att detta ska vara vad som utspelar sig i den sjätte boken, Min morbror trollkarlen.
Vissa kritiker har liknat historien om Narnia, framför allt som den framställs i Häxan och Lejonet, som en typ av omskrivning för kristendomen med lejonet Aslan som en Jesusgestalt som offras för att rädda världen och där den Vita häxan då ska representera synden. Hur man än väljer att se på saken är Häxan och Lejonet, och alla de andra böckerna i serien om Narnia väl värda att läsa. För att undvika förvirring föreslås dock att läsare börjar med den 6:e boken, alltså Min morbror trollkarlen, för att sedan fortsätta med Häxan och Lejonet.